Nu kanske du som läsare undrar hur det kommer sig att den thailändske Kungen är så populär. Förutom att monarkin har historiskt sett haft en tydlig förankring i Thailand, kan nämnas att dagens Kung inte bara är folkets kung, utan även en Kung för folket. I många sammanhang har han kallats ”Utvecklingskungen” för sitt djupa engagemang när det handlar om att hjälpa folket att överleva och få tillgång till föda. Över 2.000 utvecklingsprojekt med Kunglia initiativ har genomförts i landet sedan 1952. Projekten har handlat om alltifrån att främja småskaliga jordbruksaktiviteter till att introducera nya jordbrukstekniker.
Den thailändske Kungen har också gjort sig känd för begreppet ”Sufficiency Economy” som ungefär kan översättas till ”tillräcklighetsekonomi” eller ”självhushållning” på svenska. Efter att av en känd amerikansk utvecklingsekonom uttalat sig om att Thailand troligen var den femte ”tigerekonomin” svarade Kung Bhumibol under sitt traditionella födelsedagstal, i samband med Sydostasienkrisen i slutet av 90-talet, att det inte var centralt för landet att vara en tigerekonomi utan att det istället var viktigare att landet har tillräckliga resurser för att förmå försörja sina medborgare.
Innebörden av begreppet ”Sufficiency Economy” kom snabbt under spekulation. Numera har det dock kommit ut en tolkning av begreppet som Kung Bhumibol själv godkänt. Kortfattat handlar det hela om att man ska: vara ärlig och konsekvent, veta vad man gör, välja en mellanväg och alltså undvika extremerna, vara försiktig och insiktsfull i sitt beslutsfattande, samt skapa en buffert mot oförutsedda händelser. Den som är bekant med den buddhistiska livsfilosofin upptäcker snabbt att det finns många likheter med denna lärans grundstenar.
